Mygg

Nilfebersmyggan --> Culex modestus

Nilfebersmyggan, som sprider sjukdomen West Nile Fever, har för första gången upptäckts i Sverige.

Sjukdomen kan i värsta fall angripa nervsystemet och leda till döden.

Hittills har forskare bara upptäckt en enda mygga – i en trädgård i Simrishamn – och hur utbredd den är i Sverige är ännu okänt.

Gulbrun mellankropp

– Den ser lite speciell ut. Den är gulbrun på mellankroppen och bakkroppen är obandad, den är helt mörk. Och det är inte så vanligt bland svenska stickmyggor.

Kvällsposten har tidigare skrivit om oönskade nykomlingar i den sydsvenska faunan. Köttätande flugoroch hotet mot de svenska bären: suzukiiflugan är några av sommarens plågoandar.

Stor stickmygga --> Arten Culiseta alaskaensis

I Småland har Arten Culiseta alaskaensis påträffats, en extra stor variant av den irriterande blodsugaren.

Stickmyggan gillar hästar, kossor, människor och andra stora däggdjur. För att skydda sig mot myggor i allmänhet rekommenderas att plantera buskarna pors- och skvattram som har en stark doft som myggor ogillar. Om du blir biten smörj bettet med kylbalsam, alsolsprit eller alsolgel. Det finns även receptfritt läkemedel med antihistamin att köpa. Kroppen reagerar starkast på att bli biten av arter den inte är van att bli biten av.

BAKGRUND 
 

Symtom från bett och sting uppträder framför allt sommartid när människor kommer i kontakt med knott, mygg, bin, getingar, fästingar, maneter m m ute i naturen. 

De flesta bett och sting i Norden är av godartad natur och orsakar endast lindriga till måttliga symtom. En del sting kan ge upphov till allvarligare symtom och antalet sjukvårdsrelaterade fall kan räknas i tusental varje sommar. Dödsfall är mycket sällsynta, men enstaka fall förekommer varje år, främst i form av allergiska reaktioner efter bistick med anafylaktisk chock som följd. Dödsfall efter ormbett förekommer endast sporadiskt, runt ett fall per årtionde i Sverige. 

Ett antal sjukdomar som överförs från insekter till människor (zoonoser) kan ge mycket allvarliga symtom. Nedan följer en kort genomgång av bett och sting av olika genes. 


 

SYMTOM (insektsbett) 
 

• Smärta
• Svullnad
• Rodnad
• Klåda
• Missfärgning
  
  
  

BEHANDLING 
 

• Applicera avkylande och avsvällande lokalbehandling, t ex ispackning.
• Applicera avkylande lösning eller gel, t ex apotekets kylande gel eller särskild insektsgel (Mygga - innehåller bl a mentol och eucalyptusolja).
• Undvik att klia på bettstället.
• Avlägsna om möjligt kvarvarande tagg eller mundelar med en pincett.
• Antihistaminer per os, t ex cetirizin (Zyrlex) 10 mg per os (ej till barn < 6 år) eller loratidin (Clarityn) 10 mg x 1. Till barn över 2 år med kroppsvikt under 30 kg ges 5 mg x 1. Till barn med en kroppsvikt under 30 kg rekommenderas Clarityn sirap 1 mg/ml snarare än tabletter.
• Hydrokortisonkräm lokalt, t ex Hydrokortison CCS eller Mildison.
• Antiseptisk kräm lokalt, t ex LHP 1 % som innehåller väteperoxid.

OLIKA TYPER AV BETT OCH STING 
 

Myggbett 

Myggbett är vanligt förekommande varje sommar i samband med fukt och värme, särskilt kvälls- och nattetid i närheten av vattendrag. I Sverige förekommer i huvudsak två typer av myggor, skogsmyggor (ff a Aedes communis) och översvämningsmyggor (ff a Aedes sticticus). 


Skogsmyggor 
 

• Skogsmyggor är främst aktiva i gryningen och på kvällen. De tar tid på sig innan de sticker, och kan flyga högst två kilometer från kläckningsplatsen. Det är enbart honorna som sticker för att suga blod. Myggorna kan leva i upp till två månader.
   
• De flesta bett uppkommer perifert på extremiteterna, d v s runt fotleder och handleder.
   
• Myggorna är aktiva från juni, är flest runt midsommar och blir färre under juli.

Översvämningsmyggor 
 

• Översvämningsmyggor är aktiva under hela den ljusa delen av dygnet, de kan stickas även mitt på dagen i solsken. 
   
• Översvämningsmyggorna är mer aggressiva och sticker direkt vid kontakt med människor. 
   
• Kan flyga upp till två mil från kläckningsplatsen och är aktiva t o m september.

Allmänt 
 

• Olika människor attraherar mygg i olika utsträckning men lockas framför allt av varm och svettig hud. Alkoholpåverkan som ökar blodgenomströmningen ökar risken för bett. Människors dofter samt blodgrupp kan spela viss (mindre) roll. Enligt en japansk studie på tigermyggor så föredrar dessa personer med blodgrupp 0. 
   
• Myggbett svullnar och rodnar, men blir sällan infekterade om man inte själv rivit och kliat sönder huden och på så vis fått in bakterier från hudfloran i såret. 
   
• Myggbett kan i viss mån förebyggas genom bärande av ljusa och svala kläder eller genom att applicera kräm eller salva från ett myggstift som håller myggorna borta ("repellenter" - spray eller gel).
   
• Symptomen efter myggbett kan lindras med kyla, t ex en ispackning eller kylbalsam. En mängd olika huskurer av varierande kvalitet finns beskrivna, t ex att applicera filmjölk eller lime på huden. För medicinsk behandling, se ovan.
   
• Myggbett i Sverige ger mycket sällan upphov till farliga sjukdomar. Fall av myggburen tularemi (harpest) förekommer
   
• Ockelbosjukan, tidigare kallad bärplockarsjukan beror på ett virus kallat sindbisvirus som överförs med myggor. Symptomen utgörs av utslag, ledvärk och feber. Symptomen är vanligtvis måttliga och övergående men ledvärk har i en del fall blivit långdraget. Sjukdomen är vanligast under sensommaren och tidig höst. Utslagen är finprickiga och värk har beskrivits från bl a händer och fötter.
   
• Under 2015 och 2016 utfärdades globala larm om det farliga Zikaviruset som kan överföras med myggor. Sjukdomen förekommer i Syd- och Centralamerika, Sydostasien samt Afrika. Allvarlighetsgraden beror på misstanke om allvarliga neurologiska anläggningsmissbildningar på foster om smittan överförs under tidig graviditet. Flera barn har fötts med mikrocephali. Själva sjukdomsförloppet har varit relativt godartat med milda influensaliknande besvär, ibland helt asymptomatiskt. Sjukdomen kan gå med ett makulopapulärt exantem, klåda, ledvärk, konjunktival injektion och lymfadenopati. Misstankar om kopplingar till fosterdöd, placentainsufficiens, tillväxthämning och Guillain-Barré finns också.

Knott (svidknott, ”svidingar”) 
 

• Knott (Simuliidae) är en typ av små myggor (2-5 mm) med rundad höjd rygg och breda flugliknande vingar. Knott bits, därav trivialnamnet ”svidingar”. Bett av knott inträffar liksom myggbett främst på sommaren, framför allt i de nordligare delarna av Sverige och på högre höjd, såsom i fjällvärlden.
   
• Knottangrepp ger ofta upphov till ett stort antal bett samtidigt.
   
• Liksom mygg dras knott till varm och fuktig hud. Knottbett orsakar samma symtom som vanliga myggbett, även själva bettet kan smärta.
   
• Undvik att fjällvandra med bara hudpartier, undvik kortärmat och kortbyxor. Behandlingen är densamma som för myggbett.